Så bra är de miljömärkta handdiskmedlen

Foto: Rickard Kilström
Samtliga diskmedel i testet är utvecklade för att kunna rengöra i varmt vatten men den här gången valde Testfakta att testa diskmedlens dryghet i två olika vattentemperaturer – kallare vatten (23°C) och normal handdisktemperatur (45°C). Foto: Tobias Meyer
För testet användes en fettbaserad lösning bestående av en mix av vegetabiliskt och animaliskt fett. 1,5 gram av den fettbaserade lösningen applicerades på de porslinstallrikar som sen skulle diskas i kallare vatten. Foto: Tobias Meyer
Med hjälp av ett doseringsinstrument appliceras den fettbaserade lösningen på tallrikarna. Foto: Tobias Meyer
Efter tre diskade tallrikar i kallare vatten ger skummet på ytan en indikation om att W5 har mer kvar att ge… Foto: Tobias Meyer
...det kan jämföras med diskmedlet från Seventh Generation där disklösningen efter tre diskade tallrikar i kallare vatten gjort sitt. Indikationen för detta är att skummet inte bildar ett slutet mönster på vattenytan. Foto: Tobias Meyer
Laboratorietest

Testfakta har testat miljövänliga handdiskmedel och frågat sig hur bra de klarar att diska också i kallare vatten. Resultatet från laboratoriet visar att skillnaderna är stora när det kommer till hur mycket ren disk vi får för pengarna. 

Laboratorietest
Camilla Carlsson Published: 17 aug, 2020
Läs senare

Oavsett om du diskar i kallvatten under sensommarens sista dagar i en torparidyll eller hemma med rinnande varmvatten är ett effektivt diskmedel avgörande för att få disken ren. 

Men hur bra är de miljövänliga handdiskmedlen? Klarar de till och med att få disken ren i kallare vatten, trots att diskmedlen är utvecklade för att rengöra i varmt vatten? 

– Testet visar att svaret på den frågan är ja, även om diskmedlen inte presterar lika bra som vid diskning med varmt vatten, säger Zena Malocho, testansvarig vid laboratoriet SGS Institut Fresenius som har genomfört testet på uppdrag av Testfakta.

[PDF]

Fokus för testet är det som kallas diskeffekt, alltså hur drygt diskmedlet är. Det bästa miljömärkta diskmedlet var Coop Änglamark, det presterade bäst både i kallare (där det delar förstaplats med Lidls W5) och varmare vatten medan Seventh Generation gjorde sämst ifrån sig i båda deltesterna.

– Alla miljömärkta diskmedel följer samma riktlinjer för vilka ämnen de får innehålla, ändå kan deras prestation se väldigt olika ut. Det visar hur avgörande det är hur de olika ingredienserna doseras samt hur koncentrerat innehållet är, säger Zena Malocho.

För att sätta diskmedlens prestanda i ett större sammanhang testades också ett marknadsledande konventionellt diskmedel. Det visade sig vara mycket drygare. 500 ml av det diskmedlet klarar att få rent cirka 2 500 tallrikar i kallare vatten jämfört med 1 000 tallrikar för det bästa miljömärkta. I varmare vatten var skillnaden 3 750 tallrikar jämfört med 2 500.

– Vi rekommenderar miljömärkta produkter men det innebär inte nödvändigtvis att en produkt som saknar miljömärkning riskerar att påverka miljön negativt, säger Katja Närhi, miljökemist på Stockholm Vatten och Avfall. 

Miljömärkningarna är ett hjälpmedel för att bättre kontrollera vad som släpps ut i avloppen. 

– Vi vet exempelvis att tensiderna som används i miljömärkt diskmedel är lättnedbrytbara och inte riskerar att hamna i naturen om de passerar vårt reningsverk. Tensider generellt är lättnedbrytbara men det finns några få som är svårare att bryta ner till och med i reningsverkets processer och de kan förekomma i produkter utan miljömärkning, säger Katja Närhi. 

För den som diskar på en plats som saknar ordentligt avlopp är det extra viktigt att välja rätt diskmedel. 

– Mitt tips är att välja ett miljömärkt diskmedel och vara noga med att inte överskrida doseringsanvisningarna, säger Katja Närhi.

Testet visar också att det finns anmärkningsvärda skillnader i kostnad per diskad tallrik. Att diska 1 000 tallrikar, vilket är ungefär 200 diskar om man räknar fem tallrikar per disk, med Seventh Generation i kallare vatten kostar cirka 78 kronor. Det kan jämföras med W5s 13 kronor och det konventionella diskmedlets åtta kronor. 

Men vid disk i varmare vatten är skillnaden mindre. Då kostar det 19 kronor per 1 000 tallrikar med Seventh Generation jämfört med sex kronor för Coop Änglamark och fyra kronor med det konventionella diskmedlet. 

Två olika miljömärkningar för diskmedel

De sex miljömärkta handdiskmedlen i testet har antingen Svanen eller Eu Eco Labels certifiering. Svanen är nordens gemensamma miljömärkning medan Eu Eco Label, som också kallas EU-blomman, är Europas motsvarighet till Svanen och en av världens främsta miljömärkningar. Gemensamt för båda märkningarna är bland annat att de ser till produkternas miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och att kraven på vad som krävs för att få märkningen fastställs av oberoende part. De uppdateras kontinuerligt. 

– Miljömärkningar har väldigt höga krav på tensiders nedbrytbarhet, sedan finns det såklart andra ämnen som också undviks genom att använda miljömärkta produkter eftersom de har väldigt strikta kemikaliekrav. Det kan exempelvis handla om vissa färgämnen och konserveringsmedel, säger Katja Närhi, miljökemist på Stockholm Vatten och Avfall.

Så gick testet till:

Följande handdiskmedel har testats på laboratoriet SGS Institut Fresenius:

  • Coop Änglamark

  • Grumme

  • Ica Skona

  • Seventh Generation

  • Såklart

  • W5 eco (Lidl)

Som referens har också ett konventionellt diskmedel tagits med i testet.

Diskeffekten (drygheten) har testats i två olika vattentemperaturer – kallare vatten (23°C) och normal handdisktemperatur (45°C). I båda fallen med mjukt vatten (6 pH).

Dosering har gjorts enligt anvisningar på förpackningen för handdisk i fem liter vatten. Doseringen ligger på två ml per fem liter vatten för de flesta, undantaget W5 som anger tre ml och Seventh Generation som anger 2,5 ml.

Test i kallare vatten

För testet användes en fettbaserad lösning bestående av en mix av vegetabiliskt och animaliskt fett. 1,5 gram av den fettbaserade smutsen applicerades på tallrikar i porslin.

Fem liter diskvatten med en initial temperatur på 23°C tappades upp i diskhon och diskmedel, enligt doseringsinstruktion, tillsattes.
I testet, som genomfördes av tränade panellister, utvärderades diskvattnet efter varje tallrik för att se om fettet var fullständigt löst (emulgerat) eller om det förekom klumpar. Varje tallrik diskades med en disksvamp i totalt 26 cirkulära rörelser (20 på ovansidan och 6 på undersidan).

Så snart klumpar blev synliga i diskvattnet rördes diskvattnet om i ett definierat mönster för att lösa upp dem. Om fettklumparna inte löstes upp efter tre repetitioner av omröring, ansågs diskmedlet inte längre ha någon effekt och testet avslutades. Om fettklumparna löstes upp fortsatte testet och omröring av diskvattnet genomfördes efter var femte tallrik oavsett om fettklumpar var synliga eller inte. Antalet rengjorda tallrikar räknades fram till dess att diskmedelslösningen kollapsade eller fettet inte längre löstes i diskmedelslösningen.

Test i varmare vatten

För testet användes en fettbaserad lösning bestående av en mix av vegetabiliskt och animaliskt fett. Fem gram av den fettbaserade smutsen applicerades på tallrikar i porslin.

Fem liter diskvatten med en initial temperatur på 45°C tappades upp i diskhon och diskmedel, enligt doseringsinstruktion, tillsattes.

Varje tallrik diskades med en disksvamp i totalt 26 cirkulära rörelser (20 på ovansidan och 6 på undersidan) av tränade panellister.

När skummet på diskvattnets yta inte längre fanns kvar ansågs disklösningen inte längre ha någon effekt, testet avslutades och antal diskade tallrikar räknades.


Resultat från testet

Resultaten från laboratorietestet har räknats om till antal diskade tallrikar per 500 ml diskmedel, dvs om ett diskmedel klarar 10 tallrikar på 2 ml så har detta resultat multiplicerats med 250 (500 / 2 ml).

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET