Nytt test av luftrenare avslöjar stora skillnader i kapacitet

Ljudnivån i dB mättes på en meters avstånd och från alla vinklar. Foto: Redshift Photography
Byte av filter utvärderas som en del av användarvänligheten: Foto: Redshift Photography
Menyer och kontroller utvärderas som en del av användarvänligheten: Foto: Redshift Photography
Instrumentet riggas för att mäta volymen ren luft. Foto: Redshift Photography
Standardiserat pollen och damm användes för att testa luftrenarens prestanda. Foto: Redshift Photography
Luftrenarens förmåga att reducera mängden partiklar i luften mäts under 20 minuter. Foto: Redshift Photography
Mängden partiklar som ska spridas i rummet mäts upp inför testet. Foto: Redshift Photography
Laboratorietest

Testfaktas laboratorietest av luftrenare för medelstora rum visar på stora skillnader i förmågan att rena luften - trots likvärdig prestanda enligt tillverkarnas information. Totalt har 13 modeller på europeiska marknaden testats och jämförts avseende förmågan att eliminera luftföroreningar och allergena partiklar.

Laboratorietest
Testfakta Research Published: 9 dec, 2020
Läs senare

Luftrenaren blir ett allt vanligare inslag i hemmet och tillverkarnas utbud av produkter ökar snabbt. Det gör även löftena om luftrenarens prestanda, ofta deklarerat med komplicerade tekniska benämningar och förkortningar som är svåra att förstå för en vanlig konsument. Avsaknaden av ett enhetligt och lättförståeligt sätt att deklarera kapacitet och prestanda gör det svårt att jämföra och hitta rätt i marknadens utbud.

Testfakta har på uppdrag åt den sydkoreanska tillverkaren Coway testat och jämfört ett urval av 13 luftrenare med en deklarerad kapacitet för medelstora rum, motsvarande 250 - 350 kubikmeter ren luft per timma - i branschen benämnt CADR (Clean Air Delivery Rate).
Testerna har utförts enligt ett standardprotokoll vid två oberoende laboratorier i Storbritannien - SGS IBR och Intertek. Fokus har varit luftrenarens förmåga att rena luften från allergena partiklar som pollen och fint damm. Mätningarna har gjorts när luftrenarna gått på maximal effekt och vid den effektinställning som inte medför en störande ljudnivå.

[PDF]

Enligt Asthma and Allergy Nordic’s riktlinjer bör en luftrenare klara att rena luften i ett rum minst två gånger i timmen. För att klara ett medelstort rum på 50 kvadratmeter, med en takhöjd på 2,4 meter, krävs då en kapacitet på minst 240 kubikmeter ren luft i timmen. Med tanke på att luftrenaren ofta står i ett sovrum är det viktigt att den kan leverera ren luft vid en ljudnivå som inte är störande. Enligt WHO börjar gränsen för sömnstörande bakgrundsljud redan vid 30 dB, ungefär som svagt vindbrus. I våra mätningar har vi utgått från en ljudnivå på 37 dB så nära som en meter från luftrenaren, vilket motsvarar cirka 30 dB på två meters avstånd.

— De flesta luftrenarna har en stegvis effektinställning och vi var därför tvungna att mäta vid varje steg för att hitta den inställning som gav 37 dB eller närmast under säger Stephen Higgins, ingenjör på Intertek.
Vid maximal effekt skilde det drygt 10 dB i ljudnivå. Det låter kanske inte så mycket men i realiteten betyder det en närmast dubblerad upplevd ljudnivå. En luftrenare som ligger kring 60 dB låter alltså dubbelt så mycket i våra öron jämfört med en på 50 dB, fortsätter Stephen Higgins.

Trots en på pappret likvärdig kapacitet visade testet på stora skillnader i luftreningsförmåga. De bättre luftrenarna klarade att producera 170 - 180 kubikmeter ren luft redan vid 37 dB, vilket är avsevärt mer än vad den sämsta klarade vid maximal effekt och en ljudnivå på närmare 50 dB.

Reningskapaciteten för partiklar styrs mycket av filtrets yta, vilket förklarar varför filtren är veckade som dragspel. Men även typen av filter spelar in. Förutom någon form av HEPA-filter har vissa tillverkare även aktivt kol som avlägsnar gasformiga ämnen och dofter eller en joniserande teknik som gör att partiklarna lättare fastnar i filtret.

— I luftreningstestet har vi använt både damm och pollen för att täcka ett brett spektrum av partikelstorlekar med olika egenskaper. De minsta partiklarna mäter ner till 0,5 mikrometer och motsvarar finare damm eller luftföroreningar i stadsmiljö. I resultaten kan vi se ganska tydliga skillnader i filterteknik där vissa fabrikat har svårare att fånga in de mindre partiklarna säger Simon Harkis, laboratoriechef på SGS IBR.

Fyra fabrikat utmärker sig som bättre än övriga – Coway, Vax, Philips och Winix. Sammantaget bäst är Coway tack vare mycket bra prestanda på damm och finare partiklar, både vid 37 dB och vid maximal effekt.

 

Fakta om testet

Testfakta Research har på uppdrag av den koreanska tillverkaren Coway genomfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare för medelstora rum. Syftet med testet är att jämföra prestanda för ett representativt och jämförbart urval av luftrenare på den europeiska marknaden.
Urvalet har gjorts av Testfakta Research och omfattar modeller från de större varumärkena på den europeiska marknaden. Kapacitetsmässigt representerar urvalet mellansegment av luftrenare. Mellansegmentet definieras som luftrenare med en deklarerad kapacitet på CADR1 250 - 350 kubikmeter i timmen, motsvarande en rumsyta på 50 – 70 kvadratmeter2. Eftersom det inte finns något enhetligt sätt att deklarera värden varierar kapacitets-angivelserna mellan de valda produkterna. Några anger kvadratmeter och andra kapacitet i kubikmeter. Kubikmeter kan avse enbart luftflödet, eller hur bra de faktiskt renar luften från skadliga partiklar.
Samtliga luftrenare i urvalet suger med hjälp av en mekanisk fläkt in den förorenade luften genom olika typer av filter som avlägsnar partiklarna i luften. En del produkter har även andra reningstekniker som jonisering och UV-ljus.

1CADR (Clean Air Delivery Rate) är ett etablerat kapacitetsmått i branschen och anger luftrenarens förmåga att rena luften från partiklar.
2Beräknat utifrån ett rum med en takhöjd på 2,4 meter och att luften i rummet renas minst två gånger per timme.

Laboratorietestet har utförts av Intertek Testing & Certification och SGS-IBR Laboratories i Storbritannien. Utvärdering av användarvänlighet och mätning av ljudnivå vid Intertek och mätning luftreningskapacitet vid SGS-IBR. Testprotokollet baseras på officiella krav och riktlinjer och har tagits fram i samråd med utförande laboratorier.

Följande luftrenare har testats:

  • Coway AP-1220B

  • Philips AC2889/10

  • Blueair Classic 280i

  • Mi (Xiaomi) 2H AC-M9-AA

  • Woods AL 310 / ELFI 300

  • Rowenta Pure Air Genius PU3080

  • Sharp UA-PG50E-W

  • Stadler Form Roger Little

  • Dyson TP04

  • Vax AC02AMV1

  • Soehnle AirFresh Clean Connect 500

  • Alfda ALR300 Comfort

  • Winix WACU300

Samtliga modeller är aktuella och säljs på den europeiska marknaden. Electrolux som är en stor aktör inom luftrenare erbjuder inte längre någon luftrenare i mellansegmentet. Den tidigare modellen EAP300 har fasats ut och är inte längre tillgänglig på marknaden.

Laboratorietestet omfattar följande moment:

A. Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB:

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm

  • Ljudnivå (instrumentell mätning)

  • Energiförbrukning

B. Mätningar vid max-effekt:

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm

  • Ljudnivå (instrumentell mätning)

  • Energiförbrukning

C. Användarvänlighet

  • Byte och rengöring av filter

  • Display och menyer

  • Kontroller och eventuell fjärrkontroll

  • Programmering och inställningar

Luftrenarens förmåga att rena luften har testats enligt teststandard ANSI/AHAM AC-1-2015. I testet mäter man luftrenarens förmåga att eliminera olika typer av partiklar (damm och pollen) från luften i ett rum. Reningskapaciteten anges i CADR (Clean Air Delivery Rate) som visar på luftrenarens kapacitet uttryckt i kubikmeter ren luft per timma.

Hur många kvadratmeter som luftrenaren klarar av beror på reningskapaciteten (CADR) kopplat till hur gånger i timmen som rummets luftvolym bör renas. Enligt det nordiska Astma och Allergiförbundet bör en luftrenare för sovrummet rena luften två gånger i timmen. Ett sovrum på 25 kvadratmeter och en takhöjd på 2,4 meter har en volym på 60 kubikmeter. För att klara att rena luften bör luftreningskapaciteten (CADR) då ligga på minst 120 kubikmeter i timmen. Vill man att luften i rummet ska renas tre, fyra eller fem gånger i timmen (som en del tillverkare och återförsäljare rekommenderar) behöver luftrenaren ha en motsvarande större kapacitet.

Ljudnivån är en viktig aspekt eftersom luftrenaren ofta används för att rena luften i sovrummet. Enligt Allergiförbundets riktlinjer ska luftrenarens reningskapacitet ställas i relation till ljudnivån. Allergiförbundet anger att ljudnivån i ett sovrum inte bör överstiga 30 dB(A), vilket ligger i linje med WHO’s gräns för sömnstörande bakgrundsljud.

I testet har luftrenarens prestanda mätts vid 37 dB(A) samt full effekt. Innan mätningarna har ljudnivån uppmätts vid samtliga effektinställningar för att hitta den effektnivå som ligger närmast under eller på 37 dB.
Mätning av ljudnivå har gjorts i en kontrollerad laboratoriemiljö. Mätningarna utförs 1 meter från luftrenaren och från alla vinklar (det genomsnittliga värdet anger luftrenarens ljudnivå). 37 dB(A) motsvarar 30 dB(A) från lite drygt 2 meter, vilket kan vara ett rimligt avstånd i ett normalstort sovrum på cirka 10 m2.

De flesta luftrenare har en relativt låg effekt (W) men eftersom de är tänkta att gå mer eller mindre kontinuerligt är effektförbrukningen likväl viktig. Effektförbrukningen har mätts vid den inställning som ger 37 dB(A) och vid maximal effekt.

I bedömningen av användarvänlighet ingår bland annat byte av filter, inställningar och kontroller och displayer och menyer. Bedömningen har utförts av experter på laboratoriet.

Vissa luftrenare renar luften med hjälp av vanliga filter och jonisering. Jonisering innebär att partiklarna i luften laddas negativt och sedan fastnar på ett positivt laddat metallbleck inne i luftrenaren. Om en joniserande luftrenare inte bara laddar partiklarna utan även själva luften bildas det ozon. Över vissa gränsvärden innebär ozon en hälsofara. Gällande gränsvärden för ozon (EU’s riktlinjer) är 0,055 ppm (parts per million). Laboratoriet har mätt skillnaden i ozonhalt mellan ingående och utgående luft från de olika luftrenarna. Ingen av de testade luftrenarna släppte ut ozon över gällande EU-rekommendation (0,055 ppm).

Mätresultaten från testet har tolkats i samråd med laboratoriet. Betygsättningen har gjorts på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst, baserat på laboratoriets testresultat. Betyg under 6 ges endast om prestandan är dålig eller sämre än vad man kan förvänta sig för denna typ av produkt.

Betygen från de olika delmomenten har viktats samman till ett totalbetyg med följande vikt:

Mätningar vid 37 dB, eller närmast under 37 dB: 45 %

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)

  • Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %

  • Energiförbrukning 11 %

Mätningar vid max-effekt: 45 %

  • Luftreningskapacitet för pollen och damm 67 % (33+33 %)

  • Ljudnivå (instrumentell mätning) 22 %

  • Energiförbrukning 11 %

Användarvänlighet: 10 %

  • Byte och rengöring av filter 50 %

  • Display och menyer 17 %

  • Kontroller 17 %

  • Programmering och inställningar 17 %

Rena luften från virus och bakterier

I våra tester mäter vi luftrenarnas förmåga att rena luften i ett rum från partiklar med olika storlek. Partiklarnas storlek motsvarar luftföroreningar, pollen och damm. Även bakterier och virus är partiklar och kommer därför att fångas upp i luftrenarens filter. Partikelstorlekar anges mikrometer (miljondels meter). De minsta viruspartiklarna mäter <0,1 mikrometer. Bakterier är något större (cirka 1-3 mikrometer) men betydligt mindre än damm och pollen som mäter cirka 3-10 mikrometer. För att du ska få en uppfattning om relationerna så mäter sandkornen på en finare sandstrand cirka 100 mikrometer.

Att luftrenaren fångar in partiklar motsvarande virus och bakterier innebär inte att den oskadliggör dem - i alla fall inte omedelbart. Men så länge de sitter fast i filtret gör de ingen skada och kommer att inaktiveras inom några timmar till dagar, beroende på typ av patogen (smittämne) och omgivande miljö.

Vissa luftrenare använder UV-ljus för att oskadliggöra bakterier och virus. UV-ljus är en etablerad metod för att neutralisera patogener (smittämnen) inom bland annat sjukvården, men då under betydligt längre exponeringstider än vad luftflödet i en luftrenare tillåter. Det finns idag inga vetenskapligt granskade studier som stödjer att tekniken fungerar i en luftrenare.

 

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET