Rusta ångstrykjärn Berry 2200W

Laboratoriet bedömer strykresultatet på prover av bomull och viskos. Foto: Anna Sigge
Inför testet av strykförmågan skrynklas provtyger i plaströr med en belastning på två kilo under trettio minuter. Foto Anna Sigge
Strykförmågan testades både på bomulls-och viskostyg. Tygproverna strök under en minut på tre, respektive två prickar. Endast strykjärnets egen vikt användes som presskraft. Foto Anna Sigge.
Strykjärnens värmeförmåga testas genom att de placeras på en spånplatta med en termometer under fem minuter på vardera värmeinställningen. Foto Anna Sigge.
Laboratorietest

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn Berry 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest
Testfakta Research Published: 25 mar, 2021
Läs senare

Kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning är högt ställda. Strykjärnen genomgår ett standardiserad testupplägg som omfattar slätgörning (strykresultat), värmeegenskaper, uppvärmningstid och ångkapacitet samt användarvänlighet. För att uppfylla kriterierna för kvalitetsmärkningen krävs att strykjärnet presterar genomgående bra i samtliga testmoment. Kvalitetsstämpeln Verified Quality & Performance garanterar därigenom att produkten håller en genomgående hög kvalitet.

För att få en uppfattning om ångstrykjärnets relativa kvalitet och prestanda, testas och jämförs det med en jämförbar premiumprodukt, i det här fallet Philips Easy Speed.

[PDF]

Laboratorietestet av ångstrykjärn har utförts av det oberoende test- och forskningsinstitutet RISE IVF i Mölndal (en del av RISE, Research Institutes of Sweden RISE).
Testet omfattar följande delmoment:

Slätgörning (strykresultat)
Laboratoriet undersökte hur slätt strykjärnen stryker på två olika tyg, ett bomulls- och ett i viskostyg (två provbitar per tyg). Provtygerna skrynklades genom att fuktas i ett klimatskåp i två timmar, för att sen placeras i ett plaströr i ett värmeskåp under 2 kg belastning i 30 minuter. Därefter fick de hängtorka i 24 timmar innan laboratoriepersonalen testade varje strykjärn genom att föra det fram och tillbaka under 60 sekunder över tygens längd- och breddriktning. Endast strykjärnets egen vikt användes som presskraft. Viskosen ströks med inställning på två prickar utan ånga. Bomullen ströks på tre prickar med ångan inställd på högsta nivå. Efter själva strykningen fick tygen hängtorka i 24 timmar innan två personer bedömde slätheten enligt standarden AATCC.

Värmeförmåga/Temperatur
Strykjärn har tre olika temperaturlägen med pricksymboler (en, två eller tre prickar) för olika tygtyper. Enligt standarden får temperaturen vid en prick inte överstiga 110 grader, vid två prickar 150 grader och vid tre prickar 200 grader. Medeltemperaturen bör ligga så nära maxtemperaturen som möjligt (dock inte över). Laboratoriet mätte strykjärnens temperatur under fem minuter genom att placera dem på en spånplatta med temperaturmätare. Vid mätningen noterades lägsta och högsta temperatur samt medeltemperaturen för en, två, tre prickar.

Uppvärmningstid
Alla strykjärn har en lampa som slocknar när den har kommit upp i önskad temperatur (en, två eller tre prickar). Laboratoriet mätte hur lång tid det tar för strykjärnens lampa att slockna samt temperaturen när detta sker vid en, två och tre prickar.

Ångkapacitet
Strykjärnen ställdes in på tre prickar och maximal ångnivå. Vattenbehållaren fylldes till max. Därefter mättes ångkapaciteten genom att laboratoriet vägde strykjärnet före och efter en minuts användning.

Temperatur vid strykning

Tre prickar/ strykning hög temperatur
Strykning vid högst 200° C för material som bomull och lin.

Två prickar/ strykning medeltemperatur
Strykning vid högst 150° C för känsligare material som ull, siden, polyester och viskos.

En prick/ strykning låg temperatur
Strykning vid högst 110° C för känsliga material som akryl, polyamid, nylon och acetat.

Källa: TEKO

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET