Varje år skadas 25 000 personer i Sverige så allvarligt att de måste söka akut sjukvård. Enligt en rapport från SIS kostar fallolyckor kopplade till snö och is samhället drygt 11 miljarder kronor varje år, utöver det fysiska och psykiska lidandet för individen.
Projektet "Greppvänliga skor"
Trafikverket har identifierat flera viktiga åtgärdspaket för att minska antalet skadade gångtrafikanter, som uppvärmda trottoarer, mer effektiv is- och snöröjning, halkprognoser i media. Ytterligare en viktig åtgärd handlar om mer halksäkra vinterskor. Med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden har Testfakta initierat ett projekt som ska resultera i en konsumentupplysande märkning av greppvänliga skor.
Tillsammans med det oberoende forskningsinstitutet RISE genomförs laboratorietester av skosulors greppvänlighet. Utifrån resultaten kommer en databas över olika typer av skor och deras respektive greppegenskaper att skapas. Resultat och analyser från mätningarna kommuniceras genom bland annat vår hemsida och via sociala medier. Vi publicerar också våra testresultat och analyser i dagspress och på TV.
Utifrån den insamlade datan håller Testfakta också på att ta fram ett koncept för märkning av olika skors greppvänlighet. Ett tydligt och oberoende märkningssystem kommer i sin tur öka incitamentet hos tillverkarna att själva låta testa och märka sina produkter, viket kommer att leda till bättre konsumentinformation om greppvänliga skor.
Vad gör ett par skor hala?
Vi ser i första hand tre olika faktorer hos skosulor påverkar halkrisken:
- Hårdhet
- Mönster
- Kemisk sammansättning
Hårdhet. En mjuk sula anses normalt sett ge bättre fäste mot underlaget än en hård, särskilt när det är isigt. Men den får heller inte vara alltför mjuk, för då kan den fjädra efter alltför mycket och vara svår att gå i. Man bör också ta med i beräkningen att hårdheten variera med temperaturen. En sula som är mjuk i skoaffären kan bli hård när den kyls ner, beroende på vilket material den är tillverkad av.
Mönstring brukar generellt vara bra för bättre grepp, till exempel om man ska gå i terräng eller i mjuk snö. Men när det gäller halka på is är ytans storlek viktig, och ju mer mönstring desto mindre av sulans yta har kontakt med underlaget. Däremot får det inte vara helt omönstrat, för då ökar halkrisken också.
Den kemiska sammansättningen i skons sula är också viktig för greppegenskaperna. Det handlar främst om andelen gummi, då gummi ofta är mer halksäkert än till exempel olika typer av plaster. Vi ser också att skor som har inblandning av olika typer av granulat, eller kol eller silicon också får något bättre greppegenskaper på is.
Vår testmetod är unik
För att utveckla och verifiera vad som är greppvänliga vinterskor har forskningsorganisationen RISE tagit fram en testmetod av yttersulor som man kallar isgreppsindex.
Så här går testet till
Genom att mäta vid vilken vinkel en sula som trycks mot en hal yta inte längre fäster, så kan man avgöra skons grepp. Testet görs med en tribometer enligt Svensk standard 657177:2024 och kan delas in i fyra steg:
• Skosulan separeras från skons överdel, och kyls ner till strax över nollgradigt.
• Sulan placeras i tribometern som står ovanpå på en asfaltsplatta täckt med ett tunt lager is.
• Sulan trycks mot isen i 0 vinkel, alltså helt rakt ner mot isen.
• Vinkeln justeras och sulan trycks åter ner mot isen.
• Det upprepas tills sulan glider på isen. Ju högre vinkel sulan klarar utan att halka, desto högre isgreppsindex.
För att kunna klassas som greppvänlig och rekommenderas vid vinterväglag ska sulan ha ett isgreppsindex över 3.
Bäst och sämst på halt underlag
Testfakta har genomfört tre testomgångar med totalt 37 olika typer av skor. I testerna ingick allt från promenadskor, tygskor och sneakers till regelrätta vinterskängor med fodring och tjocka, mönstrade sulor. Och resultatet - det var faktiskt lite oväntat.
När RISE beräknat fram isgreppsindex på samtliga sulor visade det sig att flera av de skor som framför allt var anpassade för vinterväder faktiskt fick relativt låga resultat, runt 3-5 på isgreppsskalan. Samtidigt fick skorna från Sköna Marie - som kanske snarast upplevs som ett par vårskor - testets högsta isgreppsindex på 11-13.
Då kan man ju fråga sig varför, och det finns flera skäl till det.
Resultatet visar att Sköna Marie som har testets högsta isgreppsbetyg har en väldigt lite mönstrad sula, med stor kontaktyta mot isen. Sorel som fick absolut sämst resultat har den grova mönstreingen med rundade piggar gör att väldigt lite av sulans yta faktiskt har kontakt med marken. Promenadskon har också testets lägsta hårdhet, alltså är mjukast, medan Alfa-skorna var de hårdaste sulorna. De greppar antagligen mycket bra när man går i snö, men är värdelösa i en isig stadsmiljö.
Mjuka sulor greppar generellt bättre
Man kan se att det finns en viss korrelation mellan bra grepp och hårdhet. Även om det inte är ett linjärt samband så blir det ändå tydligt att mjukare sulor generellt sett har bättre grepp. Men det finns givetvis andra faktorer också.
Logotyp och märkning
För att underlätta för konsumenten att välja rätt skor så har Testfakta tagit fram en märkning av skor som på ett enkelt och tydligt sätt kommunicerar hur väl skorna greppar på ett isigt underlag. Logotypen följer Testfaktas befintliga format.
Inspirationen från märkningen kommer bland annat från vattentäthetsmärkning av skor, och från hur man mäter och märker däck med greppegenskaper som visar skons isgreppsindex på en fyragradig skala.
Märkningen kommer att erbjudas skotillverkare och kan fästas på karton och sko, och kan även användas vid publiceras i annonser och i försäljningssammanhang.
Projektet Greppvänliga skor delfinansieras med ekonomiskt stöd från Trafikverket Skyltfonden. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i kommunikation kring projektet och i den kommande slutrapporten reflekterar Testfakta och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.